Att ha en pålitlig MC-verkstad är avgörande för oss som älskar motorcyklar och långfärder. Som verkstadsmontör och motorentusiast vet jag vikten av att ha en välfungerande och säker motorcykel. För oss i Borås finns det en verkstad som verkligen utmärker sig.

Kunnig personal med passion för motorer

En bra verkstad handlar inte bara om att fixa saker när de går sönder, utan också om att förebygga problem. MC-verkstaden i Borås har en personalstyrka som verkligen brinner för motorer. Deras erfarenhet och kunskap sträcker sig över alla typer av motorcyklar, från klassiska modeller till de senaste sportcyklarna.

När jag först besökte verkstaden med min motorcykel imponerades jag av deras professionalism. De tog sig tid att lyssna på mina bekymmer och gav mig detaljerad feedback på vad som behövde göras. Denna personliga service och engagemang är något som verkligen skiljer dem från mängden.

Snabb och pålitlig service

Tid är pengar, särskilt när man har en hektisk vardag. En av de saker som jag uppskattar mest med MC-verkstaden i Borås är deras snabba och pålitliga service. Oavsett om det handlar om en enkel oljebyte eller en mer omfattande motorreparation, kan jag alltid räkna med att jobbet blir gjort effektivt och korrekt.

Förra sommaren, precis innan vi skulle ut på en lång campingresa med husvagn och motorcykel, upptäckte jag ett problem med bromsarna. Verkstaden tog sig an problemet direkt och hade mig tillbaka på vägarna inom några timmar. Det är denna typ av tillgänglighet och pålitlighet som gör att jag alltid återvänder.

Råd och underhållstips

Förutom reparationer och service, erbjuder verkstaden också värdefulla råd och tips om hur man bäst underhåller sin motorcykel. Deras personal är alltid redo att dela med sig av sin kunskap, vilket har hjälpt mig att hålla min motorcykel i toppskick.

De har gett mig praktiska tips om allt från rätt däcktryck till hur man bäst vinterförvarar sin motorcykel. Dessa råd har inte bara sparat mig pengar på lång sikt utan också förbättrat min körupplevelse avsevärt. Att ha tillgång till experter som verkligen bryr sig om din motorcykel gör en enorm skillnad.

MC-verkstaden i Borås är mer än bara en verkstad. Det är en plats där motorcykelentusiaster kan känna sig hemma och veta att deras fordon är i trygga händer. Deras engagemang, kunnande och exceptionella kundservice gör dem till ett självklart val för alla MC-ägare i området. Om du letar efter en verkstad som verkligen förstår värdet av din motorcykel, behöver du inte leta längre. Jag kan varmt rekommendera dem.

Volta Trucks tar ett stort steg för att minska utsläppen genom att börja serietillverka sina helelektriska lastbilar Volta Zero. Det meddelade Volta Trucks nyligen i ett pressmeddelande. Jag hittade nyheten om detta på [Dagens Industri](https://www.di.se/nyheter/scania-konkurrenten-borjar-serietillverkning-av-helelektriska-lastbilar/).

Som förare av bilar, motorer och andra fordon är detta ett stort steg i rätt riktning för att minska utsläppen. Jag vet att många av mina kollegor som jobbar som verkstadmontörer är väldigt intresserade av helelektriska fordon och jag är säker på att de kommer att följa utvecklingen noggrant.

Det är också ett viktigt steg för att få ner utsläppen från lastbilar som transporterar gods över större avstånd. När lastbilar kan drivas av helelektriska motorer kommer utsläppen att minska drastiskt, vilket är bra för miljön.

Dessutom är detta ett viktigt steg för att minska lastbilens bränslekostnader. Ett stort antal företag som använder lastbilar för att transportera gods kommer att kunna dra nytta av fördelarna med helelektriska lastbilar, såsom lägre kostnader, bättre prestanda och lägre bränsleförbrukning.

Det är också viktigt att notera att helelektriska lastbilar kan hjälpa till att minska stölderna av gods. I ett samhälle där stölder av lastbilar är vanliga är det viktigt att företag har ett säkert sätt att transportera sina varor. Helelektriska fordon har ett antal säkerhetsfördelar som gör att de är svårare att stjäla och är betydligt mer säkra.

Åren tickar så sakteliga på och man förvandlas sakta från en ung man till en lite lätt grånad medelålders man. Kroppen börjar att säga ifrån och livsstils sjukdomar börjar att göra sig påminda. Det är helt enkelt dags att ta tag i sitt liv och hur man lever det, i alla fall för mig. Att börja jogga eller springa är inget för mig, men vem gillar inte att vandra omkring ute i naturen en vacker dag. Min omläggning av livsstil blev att bli friluftsman. Och då behövs det friluftskläder.

Det finns rätt kläder för alla väder

Skog och natur finns runtomkring oss och man kan lätt ta sig ut nästan oavsett var i landet man befinner sig. Det är smidigt men det blir enklare och skönare med rätt kläder och kanske framförallt rätt skor på fötterna. Eller stövlar för den delen. Rejäla kängor och friluftskläder hittade jag hos ett företag som heter jägarliv. De har ett ordentligt utbud som passar min kropp perfekt. Jag har mina ögon på en riktigt snygg läder hatt och ett par skjortor också, men de får komma i ett senare skede när det är lite varmare ute.

Alltid redo med friluftskläder i bakluckan

Med mig i bilen har jag numer alltid mina kängor och ett par stövlar i trunken. Där finns också ett par överdragsbyxor och en gammal sliten jacka som fortfarande ser bra ut. Det händer ofta att jag stannar till vid en vacker plats när jag är ute och kör, och jag tar ofta på mig mina stövlar och traskar runt ett par kilometer och tro mig, det är oftast minst lika vackert när man kommer in i skogen en bit. Är det lite tuffare terräng åker friluftskläderna på och min inre skogsmulle lever ut. Alla mina värden ser numer bättre ut och fortsätter att förbättras, och det är skönt.

När man som jag har en verksamhet där det är viktigt med ett bra och effektivt brandskydd möts man ofta av problemet att det är stort, ganska klumpigt och framför allt inte särskilt vackert att se. När jag expanderade bestämde jag mig för att se till att lokalens brandskydd var så effektivt som det någonsin kunde gå att göra. Jag hittade ett företag med rejäla referenser som kunde hjälpa mig med hela processen, eld&vatten som finns baserat i Stenungssund. Ett telefonsamtal och jag fick all hjälp jag kunde behöva.

Jag fick besök av en man och vi satt ner och diskuterade vilka alternativ som kunde passa mina behov. Han visade lite lösningar som eldochvatten hade använt tidigare med bra resultat.
Vi enades ganska så snart om att det ultimata är att brandsäkra så pass bra att man lyckas förhindra att bränder uppstår eller förvärras, något de kallar passivt brandskydd. Jag fastnade för brandskyddsfärger för både trä- och ståldetaljer, bastanta branddörrar och rejäla dörrstängare. Ordentliga brandsäkra ventiler kommer också att hjälpa till.

Det känns som att detta verkligen är vägen som jag vill gå, se till att det passiva brandskyddet är så starkt som möjligt och använda sprinklersystem som extra säkerhet.

Under våren gjorde omständigheter i familjesituationen att jag var tvungen att hitta ett nytt boende. Jag hittade ett härligt litet hus på landet. Visst det behövs att renoveras en del, det gör det ju nästan alltid, men jag fick nästan en chock när jag fick klart för mig hur elektriciteten i huset såg ut. Han som bott i huset tidigare hade själv varit elektriker i Borås, och han hade tydligen bestämt sig att hans kunskaper inte styrdes av vad lagar och regler föreskriver. Det var skarvar och ledningar åt alla håll, ett ormbo som var omöjligt att reda ut för mig vars elektrikerkunskaper sträcker sig till att jag kan göra en förlängningssladd.

På jobbet har vi nyss bytt ut hela vårt datanätverk och jag kom ihåg deras firmabilar, de hade dekaler som nämnde att de också jobbade med el. Vår ekonomitjej på jobbet kom ihåg dessa elektriker från Borås och jag fick deras info.

De förstod rätt så snart vad jag pratade om, jag var verkligen inte den första som råkat ut för en elektriker som löpt amok och kört sitt eget race i sitt eget boende. Vi enades om att ses någon dag senare och en kille kom och besiktigade det hela. 

Häromdagen var jag ute och ofrivilligt körde runt i stan. Jag var på väg till ett lunchmöte med en av mina bästa kunder och precis som vanligt var det helt omöjligt att hitta lediga parkeringsplatser. Som vanligt så var jag ute i god tid då jag har varit med om parkeringsplatsletande många gånger tidigare.

När jag hade cirkulerat i femton, tjugo minuter så började dock tiden att klämta och jag hade bara tio minuter på mig att parkera, betala och ta mig till lunchstället. Stressen började infinna sig då jag aldrig är för sen till mina förbokade möten. Jag har nämligen lärt mig att om man är försenad till ett affärsmöte så får motparten dels en negativ bild av mig och min tidsuppfattning, men även så hamnar man i ett underläge direkt genom att man får ursäkta sig det första man gör. Inte så strategiskt rätt om man till yrket är säljare likt jag.

Jag letade med alla mina sinnen till dess att jag fick syn på en nyputsad fasad som var målad i knallrött. Framför den stod en uppseendeväckande svart servicebil med den något udda texten totalentreprenad, vi kan laga putsad fasad. Bakom den bilen höll två män på med – vad det såg ut som – projektplanera över en ritning eller liknande.

Jag vevade ner rutan och frågade om inte jag kunde få ta över deras parkeringsplats mot att få bjuda dem på en lunch någon dag. I mitt tycke så kunde de ju parkera utanför parkeringsplatsen lite längre bort eftersom de ändå arbetade med byggnaden och hade en trovärdig bil. Det var något de gick med på så jag gav dem var sitt visitkort och bokade en lunch veckan därpå med dem.

Tack vare deras vänliga sinne så blev jag 3 minuter tidig till mötet, fast till ingen större nytta, då mitt lunchmöte blev nästan 15 minuter sen. Fördelen blev dock att jag fick bli den som fick övertaget och han fick be om ursäkt det första han gjorde.

Tjo alla, minns ni när för någon vecka sedan när jag skrev om den Saab motorcykeln? Jag har lyckats leta fram personen som köpte hojen i början av 2010-talet. Personen i fråga är en man i 40-50 års ålder som bor i en småstad i södra Sverige. När jag ringde honom berättade jag vem jag var och vad jag jobbar med, jag berättade också att jag gärna ville komma och se Saab motorcykeln, för att både ta bilder och kanske ta en åktur med den. Då jag jobbar för en lite halvkänd tidning som skriver om bil, MC och motorreportage kände MC-ägaren igen mig, och sa att jag kunde komma förbi en dag. Sagt och gjort, jag for ner till småstaden och såg hojen (och träffade ägaren). Efter en kortare intervju, några fotografier och annat jobbrelaterat, var det så dags för mig att få testa MC:n. Jag fick låna ägarens MC-kläder och hjälm, och körde sedan sisådär 2-3 kilometer med hojen, både på landsväg, 50-väg och i stadstrafik. Följande är min upplevelse av motorcykeln och hur den betedde sig.

Motorcykeln som har en 3-cylindrig, 2 takts SAAB 750 motor från 1958 spann som en katt, det var som att sitta på en raket, med bättre säte. Motorcykeln var rätt låg så man fick verkligen känslan av att sitta nära asfalten. Styrningen var även den helt ok, lite stelt i början, men efter några hundra meter var stelheten borta. Min enda kritik är att motorcykeln inte är optimerad med en Dynojet bromsbänk, samt att strålkastarramen kom från en Fiat Juventus. Anser fortfarande att det skulle ha varit en strålkastarram från en Saab. Det märktes att både skaparen – den tidigare ägaren och den nuvarande ägaren tog hand om den väl. Det var allt för denna gång, vi hörs.

Läste häromdagen om en kille vars farfar på 1960-talet hade byggt en egen motorcykel för hand. Kan ni gissa vilken motor karln använde? En Saab trecylindrig tvåtakts Saab 750 motor från 1958. Hojen hade sportkamaxel, toppen var planad och hela kåpan var i aluminium. Effekt runt 40 hästkrafter, vilket inte är så mycket med dagens motorer (Kawasaki Ninja H2R har 300 hästkrafter). Som kylning använde killens farfar två stycken värmeelement från en PV 444, hojen drevs via kedja och växellådan var en BSA. Motorcykeln gick att köra långa sträckor, året om. Hela motorcykeln vägde runt 250 kilo. Det enda jag inte gillar med hojen är att bakhjulet kommer ifrån en BMW, enligt mig bör bakhjulet ha kommit från en Saab 92 eller Saab 93. Tänk att åka till en mc verkstad med den skönheten, undrar vad de på verkstaden skulle säga när de såg en Saab motorcykel? De hade nog inte trott sina ögon när de sätt hojen. Slår vad att man hade hamnat på deras Facebook eller Instagram, bara för att de ska kunna skryta med att deras mc verkstad har servat Sveriges kanske enda Saab motorcykel. Det är nästan som att jag vill försöka leta upp denna farfadern och fråga ifall han kan tänka sig att sälja sin juvel, det hade varit riktigt coolt att få köra runt på en Saab hoj, och förstås visa upp den för alla i Saab-communityn. Nu ska jag åka iväg och hämta ett paket jag har beställt från https://vikingtoys.se/, det är en leksaksbil till min systers ena barn.

Att åka och campa är någonting våran familj har gjort sedan innan jag kunde uttala namnet SAAB. Vi brukade åka överallt i Sverige, västkusten, östkusten, ja till och med norr om polcirkeln var vi ett år. Det året minns jag speciellt mycket, det var året jag då jag såg en SAAB 9000 för första gången, jag såg också solen klockan stråla på himmelen klockan 02:00, men det var inte lika minnesvärt. Vi campade oftast i stora familjetält, det var jag, mamma, pappa, brorsan (storebror) och Lillsyrran i ett tält. Då detta var på 80-90 talet hade vi inte några moderniteter som iPads eller smartphones, istället fick vi barn underhålla oss genom att spela brädspel, så som Fia med knuff och fyra i rad. Det blev också en del Finns i sjön också. Nu är det dags för mig och min egna familj att åka på camping för första gången. Det ska bli spännande att få uppleva campinglivet med lillkillarna, givetvis har vi med oss iPads till båda barnen, annars hade resan dit känts dubbelt så lång. Istället för familjetält har vi köpt en husvagn, vi fick den billigt då den saknade både fungerande belysning och var obesiktigad. Som tur var hittade jag ett företag som hade reservdelar till precis den husvagnsmodell som vi hade köpt. Nu far vi mot nordligare marker, människor, husvagn och SAAB.

När det gäller verktyg så är jag petig, och som SAAB-ägare behöver man använda sina verktyg mycket frekvent så då gäller det att verktygen man äger är att yttersta kvalité för att tåla att användas ofta och hårt. Ett av mina favoritverktyg är momentnyckeln, en momentnyckel kallas ibland ett ställbart spärrskaft för att dra åt muttrar eller skruvar med ett bestämt vridmoment för monteringsarbeten som kräver precision. Bland de vanligaste användningsområdena är att man använder en momentnyckel till topplocket på bilen t.ex. då det inte får vara för hårt eller för löst draget. De flesta momentnycklar har en fyrkanttapp att fästa hylsor på, t.ex. 1/2″. För att hitta det korrekta momentet måste man hålla momentnyckeln i handtaget. Ska du använda en momentnyckel tillsammans med en kråkfot så bör vinkeln mellan dessa vara 90 grader.

Något annat att tänka på är att om man har ställt in momentet och det är fjäderbelastat (vilket det vanligtvis är) så ska man inte glömma att ställa verktyget på dess lägsta värde efter avslutat arbete. Belastar man fjädern under lång tid kan den mattas ut så att momentnyckeln visar högre värde än den faktiskt ger.

De bästa momentnycklarna enligt mig görs av Stahlwille som finns hos Torctech bland annat. Nu ska jag ut från jobbet och sätta mig i SAAB:en, jag tänker att det är säkrast att komma iväg innan rusningstrafiken om den skulle stanna igen. Trevlig helg, nu ska jag gå och se hur elektrikerna på https://eltjanstalmhult.se/ har gjort mitt hus och garage smartare. Lycka till med meckandet!